Det är jag som är Madde..

Efter 12 timmars sömn, två alvedon och massa vatten, känner jag mig någorlunda vettig igen. Har iallafall kommit upp ur sängen.. Framsteg!

Om några timmar är det dags för begravning, inte roligt alls. Men jag tror att det kommer bli en fin stund och det känns bra att få vara med och minnas Marita.

Imorgon åker jag tillbaka till Forsheda. Tveksamt om jag uppdaterar mer idag.. Såå, vi hörs imorgon!